SO Menningen med livet.

100. Vad anser du är viktigt och meningsfullt med ditt liv?
     Jag anser att ha familj, vänner, och andra nära och kära runt omkring sig som stötar en och hjälper en. Familjen är lite som en akrobats skyddsnät. Man lyckas inte alltid och ibland faller man och kanske också får en trapets i skallen på vägen ner, men där finns familjen och ens vänner för att hjälpa dig komma upp i trapetsen igen och fortsätta showen som är resten av ditt liv som ibland slår dig i skallen eller sviker dig ibland. Man behöver lära sig att klara sig själv och veta vart man vill för att inte fastna i en tomhet vilket man kan likna vid akrobatens konster och liv i trapetsen, men utan skyddsnätet i form av din familj är det svårt att aldrig ta det lugnt och endast stabilisera sig på sig själv men man kan inte alltid klara av det och då är familjen eller vännerna viktiga att ha med sig för annars kan man falla hårt till marken och kanske aldrig resa sig igen och fastna i ett ovärdigt liv som man inte kan komma ifrån för man inte har orken att söka stödet från någon.
     Det som gör mig lycklig är att få stå på scen och göra min grej, tidigare har fotbollen varit min favorit aktivitet och någonting jag velat satsa på men nu har jag helt ändrat riktning, gjorde jag för länge sedan men det är inte förrän nu jag vet med säkerhet vad jag ska satsa på och kämpa för. Pengar behöver inte spela någon större roll så länge jag får göra det jag vill och mår bra av. Pengar är människans påhitt och just nu går det knappt att leva utan pengar utan att vara olaglig.
     
     
     Inom religioner som Hinduism och Buddism där allt levande är heligt kan det vara svårt men kanske också lätt att inte ha pengar då man oftast som troende Hindu/Buddist är vegetarian och äter endast växter. Fast i dom länder där det finns Hinduister och buddister vet jag inte om dom har allemans rätt så att man får plocka frukt och andra grödor från andras skogar eller andra ytor där det kan finnas vildvuxna ätbara växter. Vilket kan vara en anledning till att det kanske snos grödor och liknande som inte är schyst att göra. Fast detta med att stjäla sker överallt i världen, men oftast är det så att dom som stjäl oftast är tvungna till det för att klara sig. Vad det gäller våld är det oftast att man inte kan kontrollera sin ilska p.g.a någon annans handling oftast som varit fel enligt den som utsätter den andra människan för våld. Så i religioner där man mediterar och har sett för att lugna ner sig i religionen tror jag inte att det förekommer särkilt ofta att man utsätter en annan människa för våld då många andra och en själv är troende inom hinduism/buddism. I religioner som Kristendom, Judendom och Islam är det inte en grundregel utan bara en del av levnadsreglerna som säger att man inte ska våldföra sig eller skada andra människor vilket kan göra att när man har våld eller hämnd i sinnet så hindras man inte utav sin religion för att man inte tänker att ens eviga liv efter döden kommer påverkas.
     
     
     Man tänker sällan på efter döden i Kristendom, Judendom eller Islam, man lever så mycket i nuet och det kanske gör att man inte tänker lika mycket på det man gör som inom hinduism/buddism eftersom man lever så mycket i nutid och inte tänker dagligen på att nå ett mål vilket jag tror är mycket bättre levnads sätt i längden eftersom om man hela tiden siktar på ett mål inför innan ens död är det så lätt att glömma allt det vackra runt omkring en när man går genom livet. Precis som i boken Alkemisten då en pojke går med en tesked med två droppar olja i skedden som han inte får spilla ut medan han går genom den mäktige allkunige mästarens hus, vilket gör att han lägger fokus på droparna i skedden istället för att se sig om i världen runt omkring en när man går genom mästarens hus. Så han går en andra gång och glömmer tänka på dropparna i skeden så när han gått genom slottet har dropparna fallit ur skeden. 
     
     
     Det är en synonym för att man ska gå genom livet och se sig om, men aldrig glömma av dom två oljedropparna i skeden. Detta är dock inget som har med religion att göra utan snarare filosofi. Denna filosofi stämmer över ens med det sätt jag vill leva på kan man säga, för då blir det en balans som man får försöka finna mellan att ha siktet på sina mål men inte glömma av det vackra runt omkring en. Om man hittar denna balans tror jag man kan ha ett väldigt bra liv då man uppskattar det som händer en men också inte helt tappar fokus på sina mål för då har man kanske förmågan att hantera sina känslor och kanske också acceptera andra och att alla är olika då man har förståelsen att alla har vi olika drömmar och mål och sätt att leva på och att det vore kaos om alla hade samma mål och drömmar för det hade blivit en väldigt lång och trång kö för att bli det man vill.
     Jag tror religioner snarae kan sätta begränsningar än öppna upp möjligheter vilket gör att man inte kan leva sitt liv fullt ut. T.ex om man är homosexuell och har en religion där det är en synd som det är i så gott som alla religioner skulle jag snarare säga att en religion sätter begränsningar.... (Kommer fortsättning på detta)