Planering / Utvärdering Träslöjd

Inspiration.
Jag tänkte först på en hörnhylla jag sett hemma i min systers och hennes kille lägenhet då han hade en snygg hörnhylla inne i tv-rummet. Han ville visa en bok eller flaska som speglade hans personlighet på hyllan. Jag tyckte det var ett snyggt sätt att visa sin personlighet och låta en sak man tycker om eller som har betydelse synas istället för att stå någonstans på ett bord eller bänk eller mitt i en hylla där det inte syns. Utan den betydelsefulla saken får en egen plats och får uppmärksamhet och man förstår att saken har betydelse och inte bara en sak man samlat på sig utan något direkt värde. Själv har jag några saker som jag vill visa men som inte får synas och tycker att en liten hörnhylla lätt löser det problemet eftersom det inte får plats så mycket men syns ändå mycket.

Var fick jag iden ifrån = Jag har tagit inspiration till form av hörnhyllan från en hörnhylla som redan hänger inne i slöjdsalen bakom dörren. Så jag har tagit mott på hörnhyllan i träslöjds-salen och även tagit formen därifrån. Vad formen jag valt har fått sin inspiration ifrån är vad jag tror från en annan hörnhylla i sin tur. Hörnhyllor verkar vara någonting som kommit ifrån same-kulturen och är alltså en nordisk/rysk ide. Deras hyllor är bara som en 90 graders planka kan man säga. Det är en fjärdedels cirkel mot en vägg. Dom är oftast rundade eller raka från vägg till vägg, framför allt dom från same-kulturen är från vägg till vägg. Fast jag har valt att göra en rundad för jag tycker det är snyggast och mest funktionelt. Så den hylla jag tagit från har nog fått inspirationen ifrån en modernare hylla från denna tiden. Själva formen har nog inspiration från vintage, det är dom formerna som vintage möbler har. Så formen är minst 25 år som är gränsen för att en sak ska räknas som vintage som menas med "äldre vara av god kvalite".  

Material, varför har jag valt detta material = Material har jag inte direkt valt utan jag frågade läran om vad som vore det bästa träslaget att göra en hörnhylla med och fick sedan samma träslag som dom flesta andra fått till sina pallar o.s.v vilket är Furu. Ett antagligen svenskt träslag eftersom vi har mycket utav det i landet, så det är troligt att det är svenskt trä jag använder mig av.

Syfte med Slöjdarbete, vad kan man ha den till = Jag har som sagt tänkt ha hyllan till att visa en eller några få enskilda saker på som annars inte syns eller får uppmärksamhet.

RESULTAT

Vad har den för funktion =  En hörnhylla kan användas vid en säng som ett nattduksbord eftersom det är en liten hylla som inte tar så mycket plats och kan därför användas som nattduksbord. Fast huvudsyftet är som jag nämnt innan ett extra hyllplan att sätta prydnads saker på vilket jag antagligen kommer använda den till men kanske att det blir ett nattduksbord.

Vad har gått bra/dåligt =Under arbetsgång tycker jag att allting har gått bra och det kändes som att jag hade ett välplanerat arbete och min tanke och vission om hur föremålet skulle se ut blev som jag hade planerat.

Vilka verktyg jag har användt = Borr, spik, skruvmejsel, hammare, Slip-papper, slipmaskin, fogsvans, figursåg.

Vilka tekniker jag har användt mig av = Hyvlat, slippat, sågat, limmat, borrat, pluggat, figursågat.

Frågor och Svar Stjärnor.

13.1: Hur gammal är vår sol?  Svar: Våran sol kom till för ca 5 miljoner år sedan.

13.2 Vad är vintergatan? Svar: Vintergatan är våran galax. Där vårat solsysteam finns tillsamans med andra mindre stjänor runt omkring i galaxen.

13.3 Varför kan vi aldrig se vintergatan utanför på foto? Svar: Det är alldeles för stora avstånd för att man ska kunna samla ihop allting i en bild. Dessutom rör sig planeter och stjärnor hela tiden så det går inte att få kort på allting utan det är för stort. Så dom bilder vi kan se är egentligen tekningar av hur man tror eller har teorier om hur det kan se ut.

13.4 Vilken enhet använder man för att ange avstånd i rymden. Svar: Vi använder oss av ljusår eftersom det är det största avståndsenheten man kan använda sig av och det behövs eftersom anstånden är enorma.

13.5 hur kommer vår sol att sluta? Svar:

SO Fördjupning

"Månen tur och retur" på Persiska. 


Tintins äventyr med sin hund Milou har berättats och blivit lästa sedan 1930 då det första Tintin äventyret publicerades, "Tintin återvänder"som handlar om tintins resa hem till Frankrike efter ett uppdrag i dåvarande Sovjet unionen. "Tintin återvänder" var publicerad i den Franska tidningen "Le Petit vingtieme". Det var Georges Remi eller Hergé som han också kallades som började illustera små komiska spalter som man kunde se i tidningen "Le Vingtieme Siecle" eller på svenska "Det tjugonde seklet" men övergick till att göra sin egna serie Tintin som han inte gjort tidigare förän det första Tintin äventyret publicerades. Vilket gjorde att han senare kunde börja sin karriär som en av världens mest kända teknare och serieförfattare. Tintin blev inte översatt till svenska förän hela 18 år efter det första äventyret trycktes och Georges Remi hade redan skrivit 13 hela äventyr innan Sverige fick ta del av Serietecknarens berättelser. Tintins namn som betyder "Ingenting alls" på Franska som självklart är orginalspråket för serien.

Tintins uppdrag och äventyrsresor är bland dom mest hyllade och kritiserade serieäventyr som finns. 
Författaren och illustratören har fått goda ord för sina väl genomförda reaserch som han lade ner. Fast hård kritik har han fått för bl.a "Tintin i Kongo" som vissa kritiker anser har razistiska och kolonialistiska och för hans karikatyriska skilldringar av icke-europer som serieförfattaren sedan förklarat berode på att hans reaserch om länderna han läst om för att skriva bra äventyr kom från andra och tredje-handsuppgifter.

Sammanfattning av Gycklaren och Kyssen

Handling Gycklaren.
Berättelsen handlade om en man som känner igen en annan man, han tidigare sett men som han inte kan lista ut vem han är. Han tänkte och funderade på var han hade sett detta bekanta ansikte.
För det är just det man kommer ihåg från människor, deras ansikten.
Ansikten är det som gör att vi kan skillja personer åt.
Denna man han funnit som bekant stötter han på igen när han går på teater, samma man står nu på scenen och han har tid att granska honom och att kolla upp hans namn i roll listan.
 Fast namnet han läser känner han inte heller igen men kommer på när han går av och an hemma var han känner igen den andra mannen ifrån.
Det var en gammal skolkamrat som gick i en yngre klass, den minsta av klasserna på skolan, den pojken som mannen var när han såg honom första gång var en mobbad kille, för att han var annorlunda. Han var en teaterapa och kunde immitera personer bra och mobbare sa åt honom att göra det ena eller andra och pojken lyde dom tvärt. Denna ensamma ynkliga person stor nu på stor scen och är på sätt och viss känd eller på väg att bli. Berättelsens huvudperson ser honom i liknande situation nu som för, fast inte på riktigt. Fast för mannen på scen kna det vara som det var då, att minnen från för väcks igen.


Diskussionsfrågor.

1) "men dragen voro skarpa och markerade" Beskriver huvudpersonen det bekanta ansiktet. Hur ser hans ansikte ut?
2) Spleen betyder dysterhet. Vad är speleen för dig? Hur ser spleen ut?
3) "Barnet började härma gråt, men han kom in i den sinnesrörelse han var befalld att låtsa. Gråten stockade sig i halsen på honom, och han grät verkliga tårar."
 Hur tror du han kände sig eftersom han börja gråta på riktigt?

Handling Kyssen.
Den korta texten handlar om en ung man och en ung kvinna som sitter på en sten vid en sjö och den unga mannen känner för att kyssa den unga kvinnan. Kvinnan känner lika så fast vill få och inte ge någon kyss utan bara väntar på att han ska ge henne en. Längre upp ovanför sjön finns också ett litet hus där den unga kvinnans föräldrar bor och hennes far ligger i en hängmatta omedveten om dom unga personernas vilja att kyssa varandra. Man får följa dom bådas tankegångar och hur den unga mannen egentligen inte tycker den unga kvinnan är någon speciell eller särkilt vacker men han väljer ändå att kyssa henne till sisst och när dom gör det ändras allting i hans huvud och också hennes. Plötsligt var hon den han alltid velat och han var den vackraste som fanns i hennes värld. Kyssen gjorde dom kära.


Diskussionsfrågor.
1. Hur skulle du beskriva den unga mannens tankegångar om henne?
2. Hur skulle du beskriva den unga kvinnans tankegångar om honom?
3. Hur medvetna är flickans föräldrar om vad dom gör tror du?

Hjalmar Söderberg.
Hjalmar föddes i Huvudstaden Stockholm 1869. Han börja sin littärera karriär på Svenska Dagbladet vid 20 års ålder och släppte 6 år senare sin första novell "förvillelser". Hjalmar var författare, novellist, skribent, manusförfattare, poet och journalist innan sin död i Köpenhamn 1941.

Olika talesätt liknelser och uttryck.

1. Att vara ute och cykla.








Menas med att man inte riktigt vet vart man är på väg, att man inte vet vad det är man säger.

2. Att vara ute på hal is




Menas med att man inte riktigt vet vad man gör, att man inte har riktig kontroll på det man håller på med eller vet vart det här ska sluta.

3. Att slå huvudet på spiken



Menas med att man slår ner spiken på rätt sätt, vilket är det samma som att träffa helt rätt i ett antagande.

4. Att dansa efter någons pipa.



Menas med att man gör precis det som andra säger till en att göra, att man ändrar sig efter någon annans vilja.

5. Att dra sitt strå till stacken.



Menas med att man gör sin del av jobbet precis som vi gör grupparbeten på fyra personer ska alla göra sin fjärde del. Man sammarbetar och gör sin del av jobbet.

6. Att må som en prins.



När man mår jättebra och inte känner någon press eller stress och kanske äter god mat eller har en härlig, välförtjänt sovmorgon. När man är välmående och inte har några beskymmer.

Värme och material?

Sammanfattning.

När man har svårt att få av locket från en glasburk ska man spola varmvatten på locket så att det med hjälp av värmen vidgas. Värmen gör att materialet vidgas och det gör alla ämnen som blir varmare. Olika ämnen vidgas dock olika mycket så metallen vidgas mer än glaset och därför lossnar locket från burken lättare då metallen vidgar sig mer än glaset när det värms upp.

Andra exempel är att elledningar hänger slappt på somrarna och är helt raka och sträckta på vintern och det beror på att materialet i ledningarna vidgas av värmen på sommarn. Broar har till och med stålrullar så dom ska kunna röra sig utan att fästena ska brista. Sen fins det Armerad betong som är järnrör som fått betong mellan sig och runt om sig och dom materialen funkar bra ihop eftersom dom vidgas ungefär lika mycket vid värme och krymper nästan lika mycket vid kyla och därför blir denna kombination av två olika materia ett perfekt och hållbart material.

När vi använder ett strykjärn vill vi gärna kunna reglera värmen eftersom olika material i våra kläder tål olika mycket värme. Så i själva strykjärnet sitter en bimetall som används som en termostat kan man säga. Bimetall = två sammanpressade metaller. Bimetallen sluter och bryter den elektriska kretsen så när järnet håller på att bli för varmt åker bimetallen tillbaka för att stänga av värmen en stund och sedan åker metallen tillbaka för att sätta igång värmen igen innan järnet blir för kallt.

Qviksilver eller numera färgad sprit som vi använder i våra termometrar är också exempel på material som vidgas eller krymper i olika temperaturer. Som talat om vill molekylerna ha mer utrymme och därför fyller också vätskan mer av behållaren för att molekylerna vill ha mer utrymme vid högre temperaturer. En annan termometer fungerar lite som bimetallen i strykjärnet fast bimetallen i detta fall rör sig bara lite efter temperaturen och när den rör sig överförs rörelseenergin till en visare som visar på den utsatta temperatur-skalan antalet grader.

Anders celsius som kom på celsius gjorde sin skala efter sitt tycke att man ska ha två fixpunkter som är detsamma som två fasta punkter så därför gjorde han celsius skalan 100 till 0. Då 100 grader celsius var fryspunkten för vatten och 0 för kokpukten. Skalan ändrades dock snabbt och ser iut som den gör idag att kokpunkten är hundra grader och fryspunkten är noll grader för vattnet. Så Anders Celsius utgick efter vattnet när han gjorde sin skala.