En stjärna föds, hur då?

När man säger att en stjärna har blivit född menar man oftast en person som strålar som en stjärna inom sitt arbete eller karriär. Så som oftast sångare, skådespelare, dansare får höra men även inom andra yrken. Fast dom riktiga stjärnorna som vi ser lysa på natthimlen hur kom dom till?

När tyngdkraften i en galax börjar dra till sig damm och gaser som långsamt drar ihop sig föds till slut en stjärna. Molnen består av helium eller väte så det är alltså helium och väte moln som dras ihop tillsammans med dammet och dom här kemiska processerna börjar och bildar plasma som också är det en stjärna består av. Mer exakt vad en stjärna består av är mest är helium och väte, ca 70% som dom här Helium o väte-molnen har bidragit med och även senare i en stjärnas liv kan den också bestå av tyngre ämnen som vi kan finna gott om på jorden vilket är kol och syre.

En stjärna är också gjord av plasma. Plasma är tillstånd som sker när en gas värms tillräckligt separeras elektronerna från atomkärnorna och det är så plasma bildas.

Alla grundämnen som är tyngre än helium och väte tillverkas av gasen från stjärnor.

 

(Bild:Våran galax, vintergatan)

Vad gör stjärnor som vi ser på himlen utan något solsysteam för nytta?

Vi ser massor av stjärnor på himlen, dom är vackra och fina att se på men vad har dom för funktion. Behöver vi ens dom eller hade det räckt med att solen hade funnits för att vi ska kunna leva?

Som jag kan finna så är inte bara tack vare solen som vi existerar och kan leva här på jorden. Vid big bang var det bara väte och helium atomer som skapades och det är tack vare dom gamla stjärnorna som tyngre ämnen har skapats i deras kemiska processer liksom jag förklara att det uppstår syre och kol i en stjärna i texten ovanför. Så det är tack vare dom gamla stjärnorna som gör att vi kan finnas eftersom vi behöver ämnena dom skapat här på jorden och också ämnen från gamla stjärnor för att skapa nya. Som när våran stjärna kom till så var det många ”generationer” innan dess som skapat ämnen för att skapa våran sol. Vi är som sagt gjorda av stjärnstoft. Stjärnstoft och explosionen big bang är alltså det vi är rester ifrån.

(Som en amerikansk forskare sa en gång ”We are all made of stardust”

Det fick mig att tänka på en låt av MIKA som heter just Stardust. Eftersom han sjunger ”I could put a littel stardust in your eyes, put a littel sunshine in your life.” Så får det mig att tänka att människan han sjunger om eller till i sig redan är stjärnstoft och består av också redan ”stjärnljus” kan man säga. Blir egentligen hans sång inkorrekt. Det är ju inte bildligt talat men det är näst in till oundvikligt att tänka på det.)

Källor:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Stj%C3%A4rna

http://www.rymdforum.nu/?id=1562

http://www.rymdforum.nu/?id=4399

Filmen ”How the univers works” av discovery channel.

Big Bang

I början fanns ingenting. Extrem energi skapades utav ingenting. Det kan verka omöjligt att det gich till som fysikens lagar tillåter faktiskt att saker och ting kan skapas utav ingenting. På mindre än en sekund skapades en tennisbolls stor liten massa full med extrem energi med oändligt höga temperaturer och denna lilla boll expanderas extremt snabbt och två andra stora ”bollar” kom till. Den ena innehöll materia och den andra anti-materia. Dom var exakt likadan förutom att den ena var negativt laddad och den andra positivt. Universum är nu bara en sekund gammalt och dess två kolliderar och detta slag mellan materia och anti-materia var det som bildade alla atomer. 

Vi själva och allt det vi kan se runt omkring oss är alltså gjort av resterna från det slaget. Dock Innan atomerna kom till var det bara massor med partiklar som sedan samlade ihop sig till atomer. I Slaget mellan Materia och Anti-materia vann materia och det är efter denna fejd som universum byggs upp. Universum är fortfarande otroligt varmt och expanderar sig extremt fort. I början av big bang var partiklarna annorlunda mot hur dom ser ut idag det finns inga atomer, inget av det vi ser existerar ännu. Men när temperaturen sjunker i universum blir partiklarna långsammare och binds ihop och formar dom första atomerna. Det allra första ämne som bildas är väte. Några minuter senare börjar universum också skapa två andra grundämnen, vilket är helium och litium.

Universum var oändligt litet men blev fler ljusår stort och under de tre första minuterna av big bang hände allt det intressanta som nånsin skulle hända i universum enligt många raket och rymdforskare.

Den lilla boll som sedan blev ljusår stort.

En annan intressant sak är att man inte alltid har kunnat se ut i universum. Universum var inte genomskinligt förrän 380 000 år efter big bang. Innan dess var universum mjölkvit. En vit soppa av fria elektroner. När temperaturen sjönk i universum saktar också elektronerna ner och bildar dessa atomer jag nämnde innan. Det tog ca 380 000 år för elektronerna att sakta ner så att så man kunde massproducera atomer. När det skedde försvann det vita, det första ljuset befrias och far ut i universum.

Ojämnheter formar galaxer. Utan ojämnheter i universum hade inte vi funnits. Väte och helium moln svävar i det 380 000 år gamla universum. Det tog ytterligare 200 miljoner år innan de gaserna bildade dom första stjärnorna. Det var också gravitationen som gav upphov till stjärnorna.

Grundämnena väte och helium utgör 98% av universum medan dom 90 tyngre grundämnena utgör 2% i universum.

Det finns ca 100 miljarder galaxer och lika många stjärnor i varje enskild galax. Någonting intressant om galaxer är att dom faktiskt roterar och om inte gravitationskraften från en ännu okänd mörk materia inte hade funnits hade dom slits sönder. Denna okända mörka mataria kallas helt enkelt ”mörk materia” eller ”mörk energi” det som ännu är okänd materia som strömmar genom universum.

Man vet att universum är ca 14 miljarder år gammalt och dom första stjärnorna som tändes skapade ett fyrverkeri. Universum gick från en mörk tid till en ljus tid. Det första stjärnorna tände gasen och fick universum att glöda. Universum tändes överallt, här och var, och allt det som tändes är det vi kan se på natthimlen idag. Det tog en miljard ord efter big bang som den första galaxen formades. Under åtta miljarder år efter den första galaxen skapades otaligt många därtill.

Fast för fem miljarder år sedan skapades en galax där tyngdkraften började dra åt sig damm och gaser. Långsamt klumpar det ihop sig och en stjärna föds, och den stjärnan är vår sol, nio miljoner år efter big bang. Allt vi kan se runt omkring oss existera på grund av big bang. Universum utvidgar sig ständigt men inte för evigt, Big bang hade en början och får då också ett slut enligt en del forskare. Universum är ca 150 miljarder ljusår stort och vi vet att big bang fortsätter utvidgas och att man nyligen funnit i nya rön om att universum inte har saktat ner utan har haft samma fart hela tiden som den utvidgas.

En liten fördjupning eller snarare detalj.

Hur vet man att universum är 14 miljarder år gammalt? Jo, Liksom vi kan filma en bomb som sprängs och se hur den utvidgas och blir större och åker uppåt och åt sidan o.s.v. Så använder man samma teknik för att se hur gammalt universum är genom att filma och se ut i universum så långt att man kan uppfatta hela universum. Hur det faktiskt ser ut.

Nedan här har vi en bild av hela universum som en raket/satellit tagit bilder av inifrån och satt ihop till det vi kan se nedan. I den där rund/ovala bollen finns alla galaxer och stjärnor inuti universum.

Dom blåa och gröna områdena är kalla medan dom gula och röda är varma. Och någonstans där inne bland massor av galaxer finns en galax där vi finns och åker runt en liten stjärna på en mycket liten planet.

Källa: Anteckningar från filmen ”vårt fantastiska universum BIG BANG” av Discovery world. Från 2010. Engelska ”How the univers works”.

Materialkunskap

Björk (Betula = björksläktet)
Det finns ungefär 35 olika sorters björk-träd varav 3 sorter finns i Sverige. Det är ett av Sveriges vanligaste lövträd. Man känner igen björkar på deras vita stam med svarta fläckar. Björkens löv är gröna och gul blandade. Dom björkar från björksläktet som finns i Sverige är dvärgbjörk, glasbjörk och vårtbjörk. När man talar om "Svensk" björk är det oftast vårtbjörk och glasbjörk som menas.

Vårtbjörk = Betula pendula.
Glasbjörk = Betula pubescens
Dvärgbjörk = Betula nana

Något som är unikt med björkar är att dom är extremt köldtåliga och kan uthärda väldigt låga temperaturer. Anledningen till att dom kan göra det är att dom under vintern innehåller väldigt höga halter av björksocker som hjälper till så att trädet inte ska frysa inuti och visna. Det är också p.g.a deras köldtålighet som gör att dom kan finnas i dom nordiska länderna och ganska långt norrut.
Själva virket är segt och medelhårt och ganska tungt, inte jättetungt utan någanstans mitt emellan tungt och lätt.

Det är just nu populärt att använda det till möbler, golv och inom snickeri. Materielet varken luktar eller smaksätter vilket gör det behagligt att jobba med. Det är också ett vänligt träslag att elda med även vid minusgrader. Efterfrågan på Björk har blivit större eftersom man numera sparar på björkarna och hugger inte ner lika många eftersom dom är viktiga inom mångfalden, vilket också gjort materialet är dyrare än tidagare då det oftast var billigt.

Ett annat användnings område för björkar som man kanske inte är så självklart är att man kan använda löven som tvättmedel. Varför man använder björkens löv är för att dom innehåller ett så kallat tvålämne. Så om man har en påse med varmt vatten lägger i ett antal löv och sina kläder och sedan snurrar påsen i luften några varv kan man sedan hänga påsen på en ryggsäck som man går och bär på när man är ute i skogen i några dagar så bearbetas löven, vattnet och smutsen mekaniskt. Denna teknik är effektiv att ha vetskap om när man är ute på långa vandringar eller liknande och inte har tillgång till tvättmaskin. Kläderna blir inte lika rena som i maskin men ändå renare än innan och väldoftande.


Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bj%C3%B6rksl%C3%A4ktet
http://www.slojdeniskogen.se/traden/bjork/?lang=sv-se

Al (Alnus)
Al är både träd och buskar som är i samma släkte. Vad det gäller träden i släktet så har vi i Sverige två olika sorters Al vilket är klibbal och gråal. Gråalen trivs i norr medan klibbalen trivs i södra Sverige. Klibbalen heter så för att dess skott och löv är just klibbiga. Samtidigt som gråal heter så för att denns bark är mer silvergrå.
Inte som andra al-träd som är mer gröntoniga som blir mörkare med åren och är då mer mörkbrun. Vilket al träd som helst har i alla fall likheten att det deras löv inte blir gula eller får annan färg innan dom faller av utan förblir gröna tills dom faktiskt har ramlat av. Löven är ovänt äggrunda eller också omvänt hjärtformade. Det finns sammanlagt 25 olika sorters Al är släkt till familjen bestånde av björkväxter lustigt nog. Trädet är inte lika vanligt i Sverige som björkarna är i detta land. Alen är också det ända lövträd som har kottar.

Klibbal (A. glutinosa)
Gråal (A. incana)

Al som virke är väldigt lätt hanterligt, mjukt och skonsamt mot bar hud. Det ger inte ifrån sig några vassa stickor och kan därför användas till att göra träskor. virket väger inte heller mycket utan är lätt. Eftersom trät inte heller rör sig om det är torrt eller håller på att torka är det bra att ha till möbler. Eftersom det också är vatttentåligt träd så kan man använda det till undervattenskonstruktioner och vattenrännor. Det är också bra vike att använda till en brasa.

För hade man Al inblandat i läkarkonsten då man kunde använda löv ock bark till inflammerade och öppna sår.

Källor.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Alsl%C3%A4ktet
http://www.slojdeniskogen.se/traden/al/?lang=sv-se

Mahogny (Swietinia mahogny)
Mahogny är ett träd man finner i västindien, karribien, centrala Amerika och honduras. Vi får trät mest från Afrika och Asien. Mahogny är känt för sitt fina mörkbruna trä som snyggt och behaglit till möbler men p.g.a det har det användts och huggts ner mycket eller snarare skövlas vilket detta träd inte ska bli utan ska stå kvar och växa sig 150 meter hög och stå kvar så länge det lever. 

Varför kan man fråga sig? Jo, för att Mahagony är det träd som skappar, bygger upp och som finns i regnskogar. När dom försvinner påverkar det både djuren och naturen som lever i dess kronor, innanför barken och skyddet det ger till trädberoende djur och insekter. Det påverkar en stor del av ett ekosysteam helt enkelt. 

Det man användt virket till och tyvär också använder virket till idag är som jag nämnde innan till möbler men också till båtvirke. Anledningen till att man använder det till båtar är för att virket är väldigt vattentåligt, stabilt och har ett bra motstånd för att inte ruttna. Det kan användas att göra och tälja instrument så som flöjtar men även till dekorativ smidning.

Sälva trädet kan som sagt bli 150 meter högt och har inga grenar fören högt upp i på stammen. Själva stmen är grå brun aktig och löven har en klar grön färg och är formade som upp och ner vända smalare ägg.

Källor.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mahogny
http://www.sunradio.info/mahogny-tra-fakta.html

Tall, även kallad fura (Pinus Sylvestris (L.))
Tall ingår i trädsläktet tallväxter och frodas i eurasien, alltså i Europa och i Asien i dom tempererade områderna. Tallar är barrträd och kan bli upp till 30 meter höga om inte längre. Täden är smala och väldigt raka. Trädet har inga kvistar förutom i toppen som dock är större grenar som är uppe i och som utgör kronan. Själva barken ser lite falagig ut och har en ljusare brun färg. 

Den som döpte trädet var faktiskt Sveriges egen Karl von Linne som döpte det till det latintska namnet ovan.

Man använder mycket tall i Sverige, Finland och Estland till inomhus / utomhusmöbler, byggndsvirke, träfönster, dörrar, paneler o.s.v. men när det är viket man tallar om är det just furu man äsger och inte tall. Om man säger tall talar man om trädet och om man talar om furu talar man om virket, själva trät.

Källor.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Tall
http://linnaeus.nrm.se/flora/barr/pina/pinus/pinusyl.html


Valnöt (Juglans regia)
Valnöt tillhör familjen valnötsväxter och frodas främst i Libanon och Turkiet alltså inne på Balkan. Dom är inte alls särkilt köld tåliga och finns därför inte mycket utav i Sverige eftersom dom sällan skulle klara av våra vintrar skadefria. Valnöts trädet är egentligen ett felaktigt namn eftersom det inte växer några nötter på trädet utan stenfrukter. Själva frukten i sig inehååler 60% fett. Den är bra att äta eftersom den håller blodsockret på en jämn nivå och innehåller mycket järn.

Bladen på trädet ligger i par och är ganska långa, dom kan användas inom medicinen. Man kan göra valnöts olja av stenfrukterna och använda barken till brunfärgning. Själva trät och virket är mycket fint, det är brun-flammigt och används till faner på finare möbler, främst i Europa.

Källa:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Valn%C3%B6t 

Zebrano (Microberlinia brazzavillensis)
Zebrano är ett virke vars trä påminner om ränderna på en zebra och därav namnet. Ränderna är ljusgula och mörkbruna. Detta träd växer främst i västafrika (Gabon, Kameroon och Kongo) och tillhör släktet Leguminosae.
Själva virket är medelhårt och är ganska lätt att arbeta med och eftersom trät också är delvist elastiskt kan man använda det till att göra pilbågar men trät används främst till dekorativa möbler och högtalare i detta träd har varit efterfrågat. Trädet kan bli upp till 45 meter högt och själva stammen kan bli en och en halv meter tjock rakt över.

Källa:
http://home.swipnet.se/Restaurering/rest/traslag.htm
http://www.holmtravaror.se/default.asp?PageID=565
 http://www.veneersupplies.com/categories/Veneer__Products/Wood__Veneer__M__-__Z/Zebrawood/