I hjärtat finns ett rum
som bara är för dig.
Och var jag än tar plats
så finns du här hos mig.
Jag hör din varma röst
som inspelad musik.
Jag lyssnar om igen
för den är helt unik.
I mörker och i ljus
ditt ansikte jag ser.
Ur minnet tar jag fram
de bilder där du ler.
Jenna har redan börjat att minnas för att hennes mor inte ser ut som hon gjorde förut och håller på att tinna bort i en sjukhus säng. Hennes mor ligger där och Jenna vill inte se hur illa däran hennes mor är. Hon veta att modern inte kommer finns länge till. Denna dikt passar så bra då Jenna just tänker på dom stunder där hennes mor ler och skrattar och minns hennes varma röst som hon kanske inte får höra så länge till. Hennes kärlek till sin mor och kärleken från hennes mor till henne är mycket stark men dom kommer ändå att skiljas åt. Vare sig dom vill det eller inte kommer döden emellan dom. Det är inget man själv vill uppleva. Att någon som står en så när ska försvinna ur ens liv, själva väntan för att det ska ske måste vara den jobbigaste faktan och att bära på. Att veta att ens mor kanske inte finns kvar nästa dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar