Intervjun med Alex Dogboy

Jag stötter på Alex Dogboy ute på gatan och hans två hundar Emmy och Chanelo är med honom. Vi sätter oss ner vid ett korvstånd och jag bjuder honom på lite mat som han delar med sig av till sina hundar innan jag börjar intervjua honom.

Du har haft det ganska tufft i ditt liv på gatan men kan du berätta lite om varför du hammna på gatan från början?

- Det var inte så att jag tvingades till att hammna på gatan och bli ett gatubarn, utan jag bestämde mig helt enkelt för att bli det. Jag tycker inte riktigt om att berätta om varför jag valde att bli gatubarn men för att göra en lång historia kort så övergav mina föräldrar mig och syskonen med dom. Fast dom lämmnade mig hos min faster innan dom stack och jag gjorde inte så mycket mer än att äta och sova och vänta på att mina föräldrar skulle komma tillbaka, vilket dom inte gjorde. Så jag flydde faktiskt och bestämde mig för att bli gatubarn för att jag inte stod ut mer.

Vad hände första dagen som gatubarn?

- Det hände inte så mycket mer än att när jag försökte tigga så gav människorna mig inte en blick utan bara gick. Som till exempel så stod jag vid en liten glassbar och tittade upp på dom som betalde för jag tänkte att "Om jag står här och tittar på glassarna dom köper måste dom väl förstå att jag vill ha en." men jag förståd ju efter ett tag att jag inte såg ut som ett gatubarn som behövde mat. Jag hade ju rena kläder och väl sköt och väl klippt hår, så första dagen var inte så lyckad. Men jag kommer ihåg att jag rykte åt mig något att äta vid ett stånd på gatan så jag fick ju nånting i mig i alla fall först dagen.

Hur har det funkat sen dess?
 - Ja, jag har ju överlevt, men det har varit en tuff resa från att jag bestämde mig för att leva så här till idag. Jag har varit med om väldigt mycket, jag har upplevt vänskap och kärlek men också svek, kraftig hunger, fängelse och sorg. Jag har ofta drogat mig med lim för att glöma bort och komma ifrån ett tag från verkligheten och det som varit.

Vilken är den vanligaste känslan du känner?

- Räddsla, oftast räddsla. Räddsla för att bli tillfångatagen eller dödad utav kriminella eller milltärer. Rädd för att behöva svälta eller frysa ihjäl. Det är tur att jag har mina hundar det är dom ända riktiga vännerna jag har och dom kan skydda mig till viss del så det känns bra. Om jag skulle förlora dom så vet jag inte vad jag ska ta mig till.

Hur har du fått tag på dina hundar?

- Emmy hittade jag när jag arbetade på en soptipp för en flicka och hittade henne i en låda som jag hittade när jag letade efter genomskinliga plastpåsar och Chanelo snodde jag bara.

Okej, jag tackar så mycket för att du ställde upp på min intervju och önskar dig lycka till med allt.

- Tack själv för maten jag fick.